Idag har varit en konstig dag, mina känslor och mitt humör har åkt upp och ner hela tiden. Jag vet inte om det är mina graviditetshormoner som spelar ett sprätt eller om det kanske är så att det är en biverkning av min nedtrappning på medicinen... Kanske är det båda sakerna. Jag har ingen aning men jag det är skit jobbigt. Ena stunden är jag på någorlunda humör för att i nästa sekund ha ångest och vara ledsen eller arg över något. Och oftast över minsta lilla skitsak som annars inte brukar störa mig så mycket...
Men jag har även tänkt mycket på min mamma idag. Hon har det kämpigt just nu, hennes cancer har kommit tillbaka och nu går hon på en massa medicin. :( Och medicinen gör henne jätte trött och illamående. Jag vill kunna finnas för min mamma, hjälpa henne. På samma sätt som hon hjälpt oss så många gånger. Jag älskar henne över allting och önskar verkligen att hon ska slippa från cancern som hon kämpat emot så många gånger tidigare.
Man vill hjälpa men man känner sig så jäkla maktlös... När ska det sluta drabba vår familj och nära och kära en massa negativa saker hela tiden??!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Lider med dig, gumman när jag läser vad du skrivit. måtte det snart vara dax för er att få lite lugn och ro i tristheterna. Tänker på er!
Tror nog att det är lite hormoner med i spelet.
Vet precis hur du känner gumman. Det känns så jobbigt att mamma e sjuk ... Man kan ju undra när vi ska få lugn o ro men tydligen får vi aldrig det.
Bara ring om du behöver prata. Kram
Skicka en kommentar