Idag har jag sett lite mer ljus i min dotters ögon. Hon är orolig för ett par redovisningar i skolan men jag tror att jag kunde hjälpa henne ganska så bra med engelskan idag. Tyvärr åt hon inte så mycket till middag men jag hoppas nu på att hon äter bättre frukost imorron bitti. Visst hon är fortfarande mycket ledsen och orolig, men ändå jag har sett ett par leenden idag. Det har jag inte gjort på över en vecka. Och dem vackra leendena gjorde hennes mamma så mycket gladare :)
För övrigt har jag en jäkla ångest nu ikväll. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Men det är så mycket runtomkring just nu så jag tror att det är lite av varje. Plus då att nedtrappningen på medicinen gör sitt till med.
Jag förstår inte varför jag känner mig så ledsen, jag menar jag borde ju vara jätte glad. Och visst jag är glad för att vi snart ska få vårt älsklingsbarn. Men varför känner jag mig då ledsen, det är ju det jag inte kan förstå... Men vi längtar så mycket till lilla Nellie föds nu, och jag tror att det då kommer vända igen. Att jag blir gladare. Det får vi i alla fall verkligen hoppas.
Jag tror ju bara att detta är biverkningarna av min nedtrappning.
Nej gott folk. Klockan är alldeles strax tio och jag är helt slut. Fast jag har sovit middag idag så är jag lik förbannat lika trött för det. Ska bli skönt den dagen jag känner mig lite piggare igen. Så snart är det dags att krypa ner under det sköna täcket och drömma sig bort lite ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar