Uppdatering

Ja, då ska vi se om jag kan uppdatera lite från vad som hänt i helgen.
I fredags satt vi hemma och försökte få lite lugn och ro. Men det är svårt när telefonen hela tiden ringer... Visst är det skönt att alla ringer och bryr sig om oss, men ibland kan det bli lite för mycket. Och med detta menar jag absolut inget illa!!

I lördags var vi bjudna hem till sambons bror och där bjöds det på jätte god mat och trevligt sällskap, det behövdes tänka på annat. I alla fall försöka. Egentligen var jag bjuden på en kompis sexparty i lördags men tyvärr så tackade jag nej till det. Jag hoppas i alla fall att dem hade det skoj och att inte min vän blev alldeles besviken på mig men det tror jag inte. Vi kom hem ganska så sent på kvällen så det blev nästan sängen meddetsamma, man är helt slut både i kroppen och knoppen nu.

Och i söndags då? Jo, då var det dags att gå upp tidigt för att köra till kyrkan. Där var gudstjänst och tacksägelse (tror jag det heter) för min svärmor. Emelie ville inte följa med så vi lät henne stanna hemma med en film. Hon tycker det blir för mycket och det förstår jag. Både jag och sambon tycker ju likadant det är bara det att vi inte har så mkt val ;) Vi måste ju stå med allt praktiskt just nu. På eftermiddagen körde vi och hälsade på min mamma. Jag är så glad att mamma och Jörgen har så fin kontakt.

Ja, i stora drag så var det helgens bravader. Och som ni förstår så är det mycket nu. En massa möten i veckan också... Känns just nu som det aldrig tar slut, som man inte riktigt kan få sörja ifred men en vacker dag kommer kanske det med...

Jag är ledsen om jag lyser med min frånvaro nu och inte hör av mig till någon.... Ni finns alla i mina tankar ska ni veta men just nu isolerar jag mig lite (vet att det är fel) men vi har så mycket att stå i nu och jag är helt slut... Ja, det är vi alla. Så jag hoppas att ni förstår varför jag inte hör av mig... Absolut inget illa menat med detta heller, inte till någon! Jag orkar bara inte :(

I lördags kom även dödsannonsen ut i tidningen. Och min kära sambo hade valt en mycket fin dikt som stämmer in på allt som hänt.

"Så hårt spänns ingen båge
som livets båge spänns
och när den en gång brister
har allting nått sin gräns"
Skrivet av Pär Lagerkvist.

Visst var den fin? Visste inte att min sambo hade en poetisk sida ;))

Och hur går det med magen då? Jodå, den växer och växer. Och hon börjar bli mer och mer aktiv. På onsdag ska jag till mvc, hoppas allt kommer gå bra då. Och dagarna går ganska så fort just nu, om man tänker efter så är det ju inte såå lång tid kvar nu. Och vi längtar alla oerhört mycket...