lördag, november 17, 2007

En jobbig helg

Igår kväll var vi i farmors lägenhet och plockade undan det som vi anhöriga ville ha och sen kastade vi en hel massa. Och det känns så hemskt att kasta svärmors saker, det är ju hennes saker som hon tyckte så mycket om. Men vi kan ju inte spara på allting tyvärr, fast vi gärna skulle vilja...

Imorse åkte Jörgen till lägenheten igen. Jag skulle egentligen följt med men jag har haft så otroligt ont i magen inatt så jag funderade allvarligt på att åka in till sjukhuset. Jag tror att det är all oron och spänningen runt omkring som gör det. I alla fall så tyckte Jörgen att jag skulle bli hemma och vila mig så det har jag gjort och nu känns det lite bättre. Det magonda kommer och går hela tiden. Vi får se, lugnar det inte ner sig får jag åka in och kolla upp det.

Jörgen kommer snart hem med lite saker från lägenheten och han är jätte ledsen. Det måste ju vara hemskt att behöva slänga sin mammas saker så där bara... Och lägenheten blir tommare och tommare, och inte kommer farmor in genom ytterdörren som man bara går och hoppas på så fort man är där...

Sen ska vi köra till min mamma med ett furuskåp till henne och där var visst lite andra saker med. Vet inte vad Jörgen har samlat ihop till henne *ler* Det ska bli skönt att komma iväg till mamma en stund, fika och prata av sig lite. Hon är ett stort stöd för oss alla tre nu och jag vet helt ärligt inte vad vi skulle gjort utan henne just nu.

Nej, jag ska gå och lägga mig i soffan och vila en stund, jag mår inget bra alls idag...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Nu får du ta det lungt gumman jag vet att det är svårt men du måste försöka. Om du får mer ont eller om dte inte går över så åk in o skit i vad dem säger om ni ringer innan. Bara åk in. O glöm inte ringa mig för nu blev jag orolig.

Vad är det för tradigt besked du har fått reda på? E det det om Johan? Finns här för dig gumman o du kan prata med mig om allt om du vill. Det stannar mellan oss två. Älskar dig jätte mycket. Ta hand om er o hälsa från mig till Emelie o Jörgen. Puss

Anonym sa...

Ojojoj. jag håller helt med föregående kommentar - ÅK IN om det inte går över!!!

Förstår att det måste vara för jävla tufft det ni går igenom nu... Ni finns i mina tankar.

*tusen kramar*